Retkisatamia Saaristomerellä / Skärgårdens utflyktshamnar

Esittelemme yhden retkisataman aina syyskuun alkuun asti Saaristomeren kansallispuiston logissa ja lähemmin Saaristomeren Luontokeskus Sinisimpukassa.

Vi presenterar en utflyktshamn per vecka fram till den 4.9 2011 på Skärgårdshavets nationalparks logg och närmare på Skärgårdshavets Naturum Blåmusslan.

v.35

Högsåra
Koordinaatit/Koordinater: N59° 57,2' E22° 22,2'
Satamanumero/Hamnnummer: 597
Karttasarja/Kartserie: B, D
Merikartta/Sjökort: 645,647, 648, 701, 702, 22, 25
Syvyys/Djup: 2,0 - 3,0 m
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri, poijut/ ankare, boj
Avoin/Öppen: Koilinen-Kaakko/ Nordost-Sydost
Palvelut/Service: Vieraslaituri, tulentekopaikka, telttailualue/Gästbrygga, eldplats, tältningsområde
Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet


Högsåra on idyllinen ja luonnonkaunis saari, joka kuuluu Kemiönsaaren kuntaan. Saari löytyy kunnan lounaisosasta. Högsåran satamassa on 25 paikkaa perä ankkuriin ja vierassatamaan ajo runkoväylältä on helppoa. Yhteysalukselle on muistettava jättää tilaa lauttarannassa. Tuuli sopii hyvin idästä ja koillisesta laiturialueelle mutta väylän ohikulkuliikenne ei satamassa häiritse paljon.

Högsåralta löytyy useita lapsiystävällisiä uimarantoja. Näihin kuuluu myös saaren länsirannalta löytyvä Sandvikin kaunis lahti, joka kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon. Sandvikin alueelta löytyy pieni katos esimerkiksi rinkoille, telttailualue sekä kaksi tulentekopaikkaa. Länsituulella tuuli sopii rantaan. Laituria ei löydy rannasta, mutta esimerkiksi pienellä veneellä tai kajakilla on helppo rantautua hiekkarannalle.



Högsåra är en idyllisk och naturskön ö, som hör till Kimitoöns kommun. Ön finns i kommunens sydvästra del. I Högsåra hamn finns 25 båtplatser, aktern fäst med ankare och det är lätt att kora till gästhamnen från stamfarleden. Man bör komma ihåg att lämna plats till förbindelsebåten i färjstranden. Vinden passar in från ost och nordost, men annars är hamnen skyddad och den förbipasserande trafiken stör inte mycket.

Det finns flera barnvänliga simstränder på Högsåra. Till dessa hör även den vackra Sandviken på öns västra sida, som hör till Skärgårdshavets nationalpark. I Sandvik finns det ett liten skärmskydd för till exempel rinkor, ett tältningsområde samt två eldplatser. Västliga vindar passar in mot stranden. Det finns inte en brygga i stranden, men till exempel med en liten båt eller kajak är det lätt att ta iland på sandstranden.


v. 34
Kråkskär

Koordinaatit/Koordinater: N59° 58,60' E022° 02,9'

Satamanumero/Hamnnummer: 774

Karttasarja/Kartserie: D

Merikartta/Sjökort: 710, 25

Syvyys/Djup: 2-2,5 m

Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankar

Avoin/Öppen: Etelä/Syd

Palvelut/Service: Opastustauluja, tulentekopaikka, telttailualue ja käymälä/Infotavlor, eldplats, tältningsområde och torrtoalett
Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Kråkskär kuuluu Nagelskärin saariryhmään ja sijaitsee noin 22 kilometriä Kasnäsista luoteeseen ja 30 kilometriä Korppoströmistä kaakkoon. Saari on osa Saaristomeren kansallispuistoa. Kråkskärin eteläinen lahti on suojaisa luonnonsatama, paitsi etelänpuoleisilla tuulilla. Kallioilta löytyy kiinnityssilmukoita. Saaren pohjoisrannoilla on hyviä kiinnittymispaikkoja etelätuulien varalle.

Kråkskärin saari on karun kaunis. Maisemia hallitsevat kallioiden lisäksi nummet, metsälaitumet, hakamaat, kedot ja rantaniityt. Saarella laiduntaa lampaita kesäisin, jotta perinnemaisema säilyisi. Tämän takia koirat on muistettava pitää kytkettyinä. Saaren saarnet ovat muhkuraisia muistona lehtikerppujen keräämisestä.Saarelta löytyy opastustauluja, jotka kertovat saaren luonnosta ja elämästä ennen vanhaan.

Kråkskär hör till Nagelskären och är beläget cirka 22 kilometer nordväst om Kasnäs och 30 kilometer sydost om Korpoström. Ön hör till Skärgårdshavets nationalpark. Kråkskärs södra vik är en skyddad naturhamn vid andra än sydliga vindar. Det finns förtöjningsringar i berget. På öns norra strand finns bra förtöjningsplatser med vid sydliga vindar.

Kråkskär är en karg men vacker ö. Landskapet domineras förutom av klipporna, även av hedar, skogsbetesmarker, hagmarker, ängar och strandängar. För att bevara kulturlandskapet betar det under sommaren får på ön. Därför är det viktigt att hålla hundar kopplade. Öns knotiga askar påminner om forna tiders lövbrytning. På ön finns infotavlor som berättar om dess natur samt om livet på ön förr i tiden.

v.33
Konungskär

Koordinaatit/Koordinater: N60° 04,0' E021° 35,1'

Satamanumero/Hamnnummer: 842

Karttasarja/Kartserie: D

Merikartta/Sjökort: 717, 25

Syvyys/Djup: 1,0 - 3,0

Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri

Avoin/Öppen: Pohjoinen ja Lounas

Palvelut/Service: Autiotupa, opastustaulu, telttailualue, tulentekopaikka, käymälä ja luontopolku/ Ödestuga, infotavla, tältningsområde, eldplats, torrtoalett och naturstig

Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Konungsskär sijaitsee noin 6 kilometriä Korpoströmistä etelälounaaseen. Västra Tvigölpanin ja Birsskärin kanssa Konungskär muodostaa suojaisan retkisataman. Saarelta pääsee viereiseen Birsskäriin kävelysiltaa pitkin. Parhaimmat kiinnittymispaikat löytyvät Birsskärin pohjoisrannalta. Myös Konungskärin etelärantaan sekä länsipuolelle voi kiinnittyä.

Konungskär ja sen lähisaaret ovat karuja, kallioisia saaria. Vanhaa torppaa ympäröi kaunis keto, jota lampaat yhä laiduntavat kesäisin. Vakituisen asutuksen loputtua vuonna 1916, saarta käytettiin metsästys- ja kalastusretkien tukikohtana. Jopa marsalkka Mannerheim vieraili erämajassa syyskuussa 1926.
Elämään Konungskärilla ja saaren historiaan voi tutustua saarta kiertävällä luontopolulla. Autiotupaa voi käyttää tilapäiseen majoittumiseen. Tuvassa on pieni näyttely ja opastuspaikka. Birsskärin pohjoispuolelta löytyy tulentekopaikka.

Konungskär är beläget cirka sex kilometer sydsydväst om Korpoström. Tillsammans med Västra Tvigölpan och Birsskär formar Konungskär en skyddad utflyktshamn. Man kan ta sig till det bredvidliggande Birsskär längs en gångbro. De bästa förtöjningsplatserna finns på Birsskärs norra strand. Man kan även ta i land längs Konungskärs södra och västra strand.
Konungskär och de närliggande öarna är karga, klippiga öar. En vacker äng, som får fortfarande betar under somrarna, omger det gamla torpet. Efter att ön slutade bebos fast år 1916, användes ön som bas för jakt- och fiskeutfärder. Till och med marskalk Mannerheim besökte stugan i september 1926.
Man kan bekanta sig med livet på Konungskär och öns historia längs naturstigen som går runt ön. Ödestugan kan användas för tillfällig övernattning. I stugan finns en liten utställning samt en informationspunkt. På norra sidan om Birsskär finns en eldplats.


v. 32

Stora Hästö, Länsi-Turunmaa/Väståboland

Koordinaatit/Koordinater: N60° 04,0' E21° 32,2'

Satamanumero/Hamnnummer: 846

Karttasarja/Kartserie: D

Merikartta/Sjökort: 717, 728, 25

Syvyys/Djup: 1,5 - 3,0 m

Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankar

Avoin/Öppen: Länsi-Luode/Väst-Nordväst

Palvelut/Service: Vedenalainen luontopolku, perinteinen luontopolku, tulentekopaikka, telttailualue, käymälä, opastetaulu /Undervattensnaturstig, naturstig, eldplats, tältningsområde

Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Korppoströmin lähettyvillä, noin viisi kilometriä lounaaseen sijaitsee Stora Hästön saari. Satamaa lähestytään suuntaamalla Brunskärsfjärdenin yli johtavalta väylältä itään, saaren luoteispuolella olevan lahden etelärantaan. Rantaan kiinnitytään ankkurin avulla. Satama on avoin länsi- ja luoteistuulille.

Stora Hästö on osa Saaristomeren kansallispuistoa. Sen rantavesissä sijaitsee Metsähallituksen ensimmäinen vedenalainen luontopolku joka on tarkoitettu kaikille vedenalaisesta luonnosta kiinnostuneille. Reittejä on kaksi, lyhyempi Pikkupyöriäisreitti (pituus 150 m), jonka opastaulut näkee lukea pinnalla uiden sekä Harmaahyljereitti (pituus 300 m), joka on tarkoitettu laitesukeltajille. Alueen vedenalainen luonto on monipuolinen ja kiinnostava ja luontopolku herättää mielenkiinnon vedenalaista maailmaa kohtaan. Voi tutustua pikkukalojen, kotiloiden ja vesikasvien maailmaan uimalla, snorklaten tai sukeltaen. Opastaulut on kiinnitetty betonilaattoihin ja ne sijaitsevat pohjalla 0.5-10 metrin syvyydessä reitistä riippuen. Tauluja yhdistää köysi, joten reittejä on helppo seurata. Tekstit löytyvät suomeksi ja ruotsiksi. Stora Hästöstä löytyy myös perinteinen luontopolku.

Stora Hästö är beläget cirka fem kilometer sydväst om Korpoström. Man närmar sig hamnen genom att vika av mot öster från farleden över Brunskärsfjärden och söka sig till viken på nordvästra sidan av ön. Hamnen, som är belägen på vikens södra strand är öppen för västliga och nordvästliga vindar.

Stora Hästö hör till Skärgårdshavets nationalpark. I dess strandvatten finns Forststyrelsens första undervattensnaturstig, som är avsedd för alla som är intresserade av undervattensnaturen. Områdets undervattensnatur är mångsidig och intressant och naturstigen kan bidra till att öka intresset för livet under ytan. Man kan bekanta sig med småfiskarnas, snäckornas och vattenväxternas liv genom att simma, snorkla eller dyka. Skyltarna är fästa på betongplattor på 0.5-10 meters djup beroende på rutten och de är förenade med ett rep, så det är lätt att följa rutten. Texterna finns på finska och svenska. Det finns två rutter, Lilla Tumlarrutten, vars skyltar man kan läsa från ytan (ruttens längd 150 m), och Gråsälsrutten, som är avsedd främst för dykare (ruttens längd 300 m). På Stora Hästö finns det också en traditionell naturstig.


v.31

Jurmo, Moringharu, Länsi-Turunmaa/Väståboland

Koordinaatit/Koordinater: 59° 49,6’ 21° 35,2’
Satamanumero/Hamnnummer: 802
Karttasarja/Kartserie: D
Merikartta/Sjökort: 715, 24
Syvyys/Djup: 1,0 - 2,5
Kiinnitys/Förtöjning: Poijut, ankkuri/ bojar, ankare
Avoin/Öppen: -
Palvelut/Service: Telttailualue, luontotupa, vieraslaituri, vesipiste, wc ja jätepiste. Saarelta löytyy myös kahvio ja kauppa./ Tältningsområde, naturstuga, gästbrygga, vattenpost, torrtoalett och avfallsplats. På ön finns även café och butik.
Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Jurmo on koko Suomen halki kulkevan Salpausselän viimeinen maanpäällinen jatke. Tälle seitsemän kilometriä pitkälle sora- ja kivisaarelle on kehittynyt hyvin erikoinen ja rikas kasvi- ja eläinlajisto, ja sitä pidetäänkin Saaristomeren kansallispuiston arvokkaimpana kohteena. Jurmo on myös satujen ja merirosvotarinoiden saari. Jurmon pohjois- ja eteläkärki kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon.

Jurmon saarella sijaitsee Saaristomeren kansallispuiston luontotupa Iurima, jossa voi tutustua saaren luonnosta ja historiasta kertovaan näyttelyyn. Luontotupa Iurima on avoinna vuoden ympäri ja sen näyttelyihin tutustuminen on maksutonta. Luontotuvalla ei ole henkilökuntaa.

Saarelta löytyy monta kävelypolkua. Kyläsataman lähettyviltä Moringharulla löytyy Saaristomeren kansallispuiston telttailualue

Jurmo är det sista överjordiska delen av den tvärs över södra Finland löpande Salpausselkä-ändmoränen. På den sju kilometer långa sand- och grusön har det utvecklats ett mycket speciellt och artrikt växt- och djurliv och ön anses vara en av Skärgårdshavets nationalparks mest värdefulla besöksmål. Jurmo är också en sagornas och sjörövarhistoriernas ö. Öns norra och södra spets hör till Skärgårdshavets nationalpark.

På Jurmo finns Skärgårdshavets nationalparks naturstuga Iurima, där man kan bekanta sig med en utställning som berättar om öns natur och dess historia. Naturstugan är öppen året om och det kostar inget att ta sig en titt på utställningen. Det finns ingen personal på naturstugan.

Det finns flera promenadstigar på ön. I närheten av byhamnen på Moringharu finns Skärgårdshavets nationalparks tältningsområde.


v.30

Jungfruskär

Koordinaatit/Koordinater: N 60° 08.55' E 21° 04,5'
Satamanumero/Hamnnummer: 995
Karttasarja/Kartserie: C, D
Merikartta/Sjökort: 731, 28
Syvyys/Djup: 0-4 m
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankare
Avoin/Öppen: Pohjoinen/Nord

Palvelut/Service: Opastustaulu, käymälä, tulentekopaikka, telttailupaikka, pöytä ja penkit, näköalatorni ja luontopolku./ Infotavla, torrtoalett, eldplats, tältningsområde, bord och bänkar, utsiktstorn och naturstig

Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Keskellä Kihtiä sijaitsevaa Jungfruskärin saariryhmää kehutaan yhdeksi Saaristomeren kansallispuiston kirkkaimmiksi helmiksi. Jungfruskär on erinomainen etappisatama esimerkiksi Kihdin ylittäjille. Rantakallioista löytyy kiinnityssilmukoita.

Hamnön saarella on paikallistarinoiden mukaan sijainnut kappeli ja merimieskrouvi. 1800-luvun puolivälissä saaren asuttivat torpparit, joita saariryhmällä on asunut enimmillään 43. Hamnössä oli jopa kansankoulu1930-luvulla. Toisen maailmansodan aikana Jungfruskärille sijoitettiin tykkejä ja kasarmi saaren sotilaallisen merkityksen kasvaessa. Puolustusvoimat miehittivät saarta aina vuoteen 1977 asti. Vuonna 1983 saarelta katosi ympärivuotinen asutus ja vuosituhannen vaihteessa saari siirtyi Metsähallituksen hallintaan.

Mereltä Jungfruskär näyttää karulta, mutta sillä on hyvin runsas lajisto ja rehevä kasvillisuus. Saariryhmän luontoon ja elämään saarilla ennen vanhaan voi tutustua luontopolulla.

Jungfruskär, som ligger mitt i Skiftet, sägs vara en av Skärgårdshavets nationalparks pärlor. För till exempel dem som är på väg över Skiftet är Jungfruskär är en utmärkt mellanetapp. På bergen längs stranden finns det öglor för förtöjning.

På Hamnö har det enligt lokala berättelser funnits ett kapell och en sjömanskrog. I medlet av 1800-talet beboddes ön av torpare. På ögruppen bodde det som bäst 43 personer. På Hamnö fanns till och med en folkskola på 1930-talet. Under andra världskriget blev Jungfruskär militära betydelse större och kanoner och en kasern placerades på ön. Försvarsmakten bemannade ön fram till år 1977. Från och med år 1983 har det inte funnits fast bosättning på ön och i millenniumskiftet övertog Forststyrelsen ön i sin ägo.

Från havet ser Jungfruskär karg ut, men ön har en mycket mångsidig och frodig växtlighet. På holmens naturstig kan man bekanta sig med ögruppens natur och livet på ön förr i tiden.


v. 29

Utö
Koordinaatit/Koordinater: N59° 46,9' E021° 22,3'
Satamanumero/Hamnnummer: 798
Karttasarja/Kartserie: C
Merikartta/Sjökort: 713, 714, 27
Syvyys/Djup: 1,5 - 3,5
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/ankare
Avoin/Öppen: -
Palvelut/Service: Vieraslaituri, jätepiste, käymälä, kauppa, ravintola. Huom! Ei polttoainetta./Gästbrygga, torrtoalett, avfallsplats, butik, restaurang. Obs! Inget bränsle.

Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Utön saari on Suomen eteläisin saari, jolla on siviiliasutusta. Utö sijaitsee Saaristomeren eteläosassa, noin 90 kilometriä Hangosta länteen, noin 88 kilometriä Turusta lounaaseen ja noin 88 kilometriä Maarianhaminasta itäkaakkoon.

Utön satama oli jo 1600-luvulla tunnettu satamapaikkana. Utöltä löytyy paljon nähtävyyksiä. Parhaimman kokonaiskuvan saaresta ja sen historiasta saa seuraamalla kylän halki kulkevaa reittiä. Myös Österängen (Itäniitty) ja hautausmaa on tutustumisen arvoisia kohteita. Myös Utön saaren karu luonto tarjoaa vierailijoille runsaasti elämyksiä. Utön eteläosa, sekä Utön pohjoispuolella sijaitsevat saaret, muun muassa Ormskär kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon. Keväällä ja kesällä saareen tutustuvien toivotaan pysyvän poluilla, jotta lintujen pesintä ei häiriinny.

Saaren päälaituri (Stora bron) on veneilijöiden käytössä maksuttomasti. Hembygdsföreningen (kotiseutuyhdistys) kerää kuitenkin vapaaehtoista satamamaksua, jolla tuetaan työtä ulkosaariston elävänä pitämiseksi. Päälaiturin länsipuoli on suurelta osin varattu liikenneviraston aluksille sekä yhteysalukselle. Noin sadan metrin päässä päälaiturista vasemmalla löytyy käymälä ja jätteiden keräilypiste. Saarelta löytyy kauppa, majoituspalvelu, opastuspalvelu ja ravintola. Saarella ei ole polttoaineen myyntiä.


Utö är Finlands sydligaste ö med civil bosättning. Utö ligger i södra skärgården, ca. 90 kilometer väst om Hangö, ca. 90 kilometer sydväst om Åbo och 90 kilometer ostsydost om Mariehamn.

Utö var känd som hamnplats redan på 1600-talet. Det finns många sevärdheter på ön. Bästa sättet att bekanta sig med ön och dess historia är att följa stigen genom byn. Österängen och begravningsplatsen är intressanta besöksmål. Också öns karga natur bjuder besökarna på upplevelser. Södra delen av Utö, samt holmarna norr om ön, bl. a. Ormskär, hör till Skärgårdshavets nationalpark. Besökare på våren och sommaren önskas hålla sig på stigarna för att inte störa häckande fåglar.

Båtfarare kan kostnadsfritt använda öns huvudbrygga (Stora bron). Hembygdsföreningen samlar dock in en frivillig hamnavgift, som främjar arbetet för en levande yttre skärgård. Västra sidan av huvudbryggan är främst reserverad för trafikverkets fartyg, samt förbindelsebåtar. Ungefär 100 meter från huvudbryggan finns det en torrtoalett och en sopstation. På ön finns en butik, övernattningsservice, guidningsservice och en restaurang. Bränsleförsäljning finns inte på ön.

v. 28

Holma
Karttasarja/Kartserie: D

Merikartta/Sjökort: 701

Syvyys/Djup: 0-2,4

Avoin/Öppen: Etelä

Palvelut/Service: Luontopolku, retkisatama/ Naturstig, färdhamn

Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Holman saari kuuluu Kemiönsaaren kuntaan ja sijaitsee Kasnäsista noin kolme kilometriä lounaaseen. Saareen eteläpuolelta menee 2,4 m väylä. Saaren eteläpuolella Byvikin lähellä sijaitsee retkisatama.

Holmalta löytyy kaksi luontopolkua, jotka esittelevät saariston luontoa ja perinnemaisemia. Linsnon luontopolku on noin 600 metriä pitkä ja esittelee perinnemaisemia. Gylpön kaksi kilometriä pitkän luontopolun varrella voi nähdä muun muassa hiidenkirnuja, saaristometsää, rantaniittyjä ja jatulintarhan.

Holman saaren länsiosa kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon, ja siellä on voimassa rajoitettu jokamiehenoikeus.

På Holma finns två naturstigar som presenterar skärgårdens natur och traditionella landskap. Linsnons naturstig är cirka 600 meter och berättar om traditionella landskap. Under den ungefär två kilometer långa Gylpö naturstigen kan man bland annat upptäcka jättegrytor, skärgårdsskog, strandängar och en jungfrudans.

Västra delen av Holma hör till Skärgårdshavets nationalpark och begränsad allemansrätt gäller på området.

Sandön

Koordinaatit/Koordinater N60° 02,02' E22° 19,9'

Satamanumero/Hamnnummer: 625

Karttasarja/Kartserie: B, D

Merikartta/Sjökort: 648, 702, 25

Syvyys/Djup: 0,1

Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankare

Palvelut/Service: Tulentekopaikka, käymälä, pöytä ja penkit /Eldplats, torrtoalett, bord och stolar

Sandö on mielenkiintoinen retkikohde erikoisuutensa vuoksi. Sandö ja viereinen Sandskär ovat osa Salpausselän harjumuodostelmaa, kuten myös esimerkiksi Jurmo. Sandön itäkärki jatkuu matalana särkkänä todella pitkälle. Tämä kannattaa huomioida myös navigoidessa. Pienellä veneellä voi rantautua saaren koilliskulman lahdelle, isomman veneen voi jättää ankkuriin.

Sandö är ett intressant besöksmål på grund av sina särdrag. Sandö och närliggande Sandskär hör till Salpausselkä ändmåränen såsom också Jurmo. Östra delen av Sandön fortsätter som en låg bank långt ut i havet, vilket också bör minnas när man navigerar i området. Med små båtar kan man ta i land i viken vid nordöstra delen av ön, en större båt kan ankras.

v. 26




Högland
Koordinaatit/Koordinater: N60° 06,50' E22° 18,7'
Satamanumero/Hamnnummer: 629
Karttasarja/Kartserie: B, D
Merikartta/Sjökort: 649, 703, 25
Syvyys/Djup: 1,5 - 2,0
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri
Avoin/Öppen: Luode, Pohjoinen
Palvelut/Service: Opastustauluja, tulentekopaikka, telttailualue, luontopolku, käymälä, näköalatorni/Infotavla, eldplats, tältningsområde, naturstig, torrtoalett, utsiktstorn
Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/ www.utinaturen.fi/skargardshavet

Högland on Saaristomeren korkein saari. Sen siluetti, joka kohoaa 41 metrin korkeuteen, on monille Gullkronan selällä liikkuneille veneilijöille tuttu. Saari sijaitsee Saaristomeren kansallispuiston koillisreunassa, Kemiönsaaren kunnan alueella. Saaren luontopoluilla voi tutustua torppareiden elämään ja saaren luontoon lähemmin

Saaren luoteisosan lahdesta löytyy laituri veneilijöille. Kotilahden (Hemvik) retkisatama on suojaisa etelän ja idän puoleisilla tuulilla. Satamaa lähestyttäessä väylältä pohjoisen kautta on otettava huomioon lahden luoteispuolen matalikko. Tästä syystä on kannattavaa kiertää lahteen riittävän kaukaa lännen puolelta. Laiturin päässä on syvyyttä n.1,5 metriä. Toinen vaihtoehto on oikaista väylältä aikaisemmin ja tulla saareen eteläkautta. Höglandin sataman laiturissa olevia ei väylän liikenne häiritse, mutta Paraisten portin suunnasta kovempi tuuli voi osua sisään. Hiekkarannalle on helppo rantautua kajakilla.

Saarelta löytyy kahden asutuksen rauniot. Toisen on epäilty olevan vanha kalamaja. Sen läheisyydestä löytyy myös 1700-luvulta peräisin oleva ”ryssänuuni”. Höglandilta löytyy myös kaksi luontopolkua. Polkujen varsilla on opastetauluja, jotka kertovat saaren torpparien historiasta ja saaren luonnosta. Lyhyempi, 200 metrin luontopolku kiertää vanhan torpan pihamaan ympäri, ja pidempi, 1100 metrinen luontopolku kiertää kallion laen näköalatornin kautta, jolta näköalat ovat huikeat. Nykyinen näköalatorni on rakennettu vuonna 1993. Sitä edeltävällä kolmiomittaustornilla oli tärkeä tehtävä toisen maailmansodan aikana ja se toimi myöhemmin mittaustornina karttoja tehtäessä.

Koska saari on Saaristomeren kansallispuiston aluetta, kannattaa pitää mielessä että jokamiehen oikeudet ovat rajoitettuja alueella.

Högland är Skärgårdshavets högsta ö. Dess silhuett, som höjer sig upp till 41 meter, är välkänd för båtfarare som rör sig på Gullkrona fjärd. Ön finns i nordöstra delen av nationalparken, i Kimitoöns kommun. På öns naturstig kan man bekanta sig närmare med torparnas liv och öns natur.

En brygga för båtförare finns i en vik i nordvästra delen av ön. Hemvik utflyktshamn är skyddad vid sydliga och ostliga vindar. När man närmar sig hamnen från norr bör man akta banken nordost om viken. Det lönar sig därför att närma sig viken tillräckligt långt från väst. I ändan av bryggan är det cirka 1,5 meter djupt. Ett annat alternativ är att avvika från farleden tidigare och närma sig ön från söder. I hamnen stör farledens trafik inte men om det blåser från Pargas port kan en starkare vind välla in. På sandstranden är det lätt att stranda med kanot.

På ön finns ruiner från två byggnader. Den andra uppskattas vara en gammal fiskebod. I närheten av den finns också en ryssungn från 1700-talet. På Högland finns två naturstigar. Vid stigarna finns infotavlor, som berättar om torparnas historia på ön och dess natur. Den kortare stigen, cirka 200 meter, går runt torpet och den längre, cirka 1100 meter långa stigen tar besökaren upp till utsiktstornet på berget, där vyn är utomstående. Det nuvarande utsiktstornet är byggt år 1993. Det tidigare triangelmätningstornet spelade en viktig roll under andra världskriget och användes senare som mätningstorn vid tillverkning av kartor.

Eftersom ön hör till Skärgårdshavets nationalpark bör man minnas att allemansrätten är begränsad på området.

v.25

Dalskär, Länsi-Turunmaa

Koordinaatit/Koordinater N60° 05,10' E022° 09,10'

Satamanumero/Hamnnummer: 627

Karttasarja/Kartserie: B, D

Merikartta/Sjökort: 649, 703, 709, 25

Syvyys/Djup: 1,3 - 3,0
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankare
Avoin/Öppen: Itä/Ost
Palvelut/Service: Tulentekopaikka, käymälä, telttailualue/ Eldplats, tältningsområde, torrtoalett

Dalskär on Saaristomeren kansallispuistoon kuuluva saari, joka sijaitsee noin neljä kilometriä Gullkronan saaresta itään päin. Moni tuntee sen itään aukeavan lahden, joka on idänpuoleisia tuulia lukuun ottamatta hyvä ja turvallinen, erityisesti moottoriveneilijöiden suosima satama. Saaren kallioilta löytyy kiinnittymissilmukoita. Sekä saaren pohjois- että eteläpuolelta löytyy Metsähallituksen ylläpitämä tulentekopaikka ja käymälä. Saaren pohjoispuolelta löytyy telttailualue.

Kesällä 2011 Dalskäristä löytyy vedenalaista taidetta.

Dalskär hör till Skärgårdshavets nationalpark. Ön är belägen ca 4 kilometer öst om Gullkrona. Dess skyddade vik, som öppnar sig mot öst och släpper in endast ostliga vindar är bekant för många som en trygg hamnplats. Speciellt motorbåtar föredrar denna hamnplats. Längs strandklipporna finns förtöjningskrokar. Både på norra och södra sidan av ön finns eldplatser och torrtoaletter, som Forststyrelsen upprätthåller. På öns norra sida finns en tältplats.

Under sommaren 2011 kommer det att finnas undervattenkonst i Dalskärs strandvatten.

 
v.24

Yxskär
Koordinaatit/Koordinater: N59° 52,5' E22° 03,2'
Satamanumero/Hamnnummer 611
Karttasarja/Kartserie: B, D
Merikartta/Sjökort: 647, 701, 711, 24
Syvyys/Djup: 1,5 - 2,0
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankare
Avoin/Öppen: Pohjoinen/Norr
Palvelut/Service: Luontopolku, retkisatama, käymälä, opastaulu, telttailualue, tulentekopaikka/Naturstig, färdhamn, toalett, infotavla, tältplats, eldplats

Yxskär sijaitsee Rosalan ja Jurmon välisen väylän puolivälissä, noin 7 kilometriä Vänön saaresta länteen. Väylältä suunnataan etelään ja kiinnitytään saaren itärannan rantakallioon ankkurin avulla.
Yxskäriltä löytyy muun muassa glo-järvi, jonka ympärillä kiertää luontopolku. Luontopolun opastustaulut tutustuttavat Yxskärin luontoon ja maisemiin. Yxskär on osa Saaristomeren kansallispuistoa. Koska saarella laiduntaa eläimiä, on tärkeää pitää koirat kytkettyinä koko vierailun ajan.

Yxskär är beläget cirka 7 kilometer väster om Vänö, halvvägs längs den farled som går mellan Jurmo och Rosala. Från farleden viker man av till söder och förtöjer sig i strandberget med hjälp av ankar. På Yxskär finns bland annat en glosjö, runt vilken det går en naturstig. Informationstavlorna som finns längs naturstigen bekantar en med naturen och landskapet på Yxskär. Ön hör till Skärgårdshavets nationalpark. Eftersom det betar djur på ön är det viktigt att hålla hundar kopplade under hela besöket.

v. 23

Berghamn


Koordinaatit/Koordinater: N60° 03,4' E021° 47,8'
Satamanumero/Hamnnummer: 818, 822
Karttasarja/Kartserie: D
Merikartta/Sjökort: 717, 25
Syvyys/Djup: 1,5 – 2,0 m
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankar
Avoin/Öppen: Länsi-Pohjoinen/Väst-Norr
Palvelut/Service: Käymälä, telttailualue, tulentekopaikka, kaksi luontopolkua, luontotupa, jätepiste kyläsatamassa/Toallett, tältningsplats, två naturstigar, naturstuga, avfallsservice


Berghamn sijaitsee noin 8 kilometriä etelään Nauvon pääsaaresta. Saari on vanha satamapaikka, joka on tarjonnut suojaisan yöpaikan sekä Ruotsin sotalaivastolle että viikingeille. Saaren itäpuolelta löytyy kyläsatama, jota suositellaan yöpyjille. Saaren luoteisosa kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon. Saaren pohjoisosasta löytyy Kansallispuiston vieraslaituri, joka on suojainen etelänpuoleisilla tuulilla. Laituriin saa kiinnittyä vapaasti, ja sitä suositellaan päiväkävijöille. Saarella on laidunnusta, joten on muistettava pitää koirat kytkettyinä.
Saaren luonto on vaihtelevaa ja monimuotoista. Maisemaa hallitsevat jylhät kalliot ja niiden väliset kasvillisuusalueet, jotka ovat reheviä kalkin ansiosta. Saaren kiviset ketonummet tarjoavat kukkaloistoa ja hakamailla menestyy moni pienikasvuinen ja harvinainen lehtipuu.
Berghamnissa on kaksi luontopolkua, joiden varsilla voi tutustua alueen eläimistöön, kasvillisuuteen sekä kylähistoriaan. Toinen poluista kiertää lähes 40 metriä korkealle Kummelbergille, jolta avautuu upea maisema. Kansallispuiston alueelta löytyvissä kalastajanmajoissa on ympäri vuoden auki oleva näyttely, joka kertoo muun muassa saaren historiasta ja kalastuksesta ennen vanhaan.
Yhteysalus m/s Eivor liikennöi kyläsatamaan vuoden ympäri.


Cirka 8 km söder om Nagus huvudö ligger Berghamn. Ön är en gammal hamnplats, som erbjudit skydd för både den svenska flottan och vikingarna. På östra sidan av ön finns en byhamn som rekommenderas för övernattare. Nordvästra delen av ön hör till Skärgårdshavets nationalpark. I norra delen av ön finns nationalparkens gästbrygga, som erbjuder skydd vid sydliga vindar. Man får fritt förtöja sig vid bryggan som rekommenderas för dagbesökare. Det betar djur på ön, så man bör minnas att hålla hundar kopplade.

Öns natur är mångsidig och varierande. Landskapet domineras av höga berg, och tack vare kalken i berggrunden, av frodiga växtområden mellan dessa. Öns steniga torrängar bjuder på blomsterprakt och på lövängarna trivs många småvuxna och sällsynta lövträd.

På Berghamn finns två naturstigar längs med vilka man kan bekanta sig med områdets djur, växter och byns historia. Den andra stigen leder upp till det nästan 40 meter höga Kummelberget. Från berget öppnas en ytterst vacker vy. I fiskebodarna på nationalparken område finns en året om öppen utställning som berättar bland annat om öns historia och fiske förr i tiden.

Förbindelsebåten m/s Eivor trafikerar till byhamnen året om.


 v.22

Boskär

Boskär, Länsi-Turunmaa, Väståboland
Koordinaatit/Koordinater N60° 02,00' E021° 46,60'
Satamanumero/Hamnnummer: 814
Karttasarja/Kartserie: D
Merikartta/Sjökort: 716, 717,25
Syvyys/Djup: 1,0–2,0
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankare
Avoin/Öppen: Itä/Öst
Palvelut/Service: Tulentekopaikka, käymälä, opastaulu ja luontopolku /Eldplats, torrtoalett, infotavla och naturstig

Lisätietoja/Tilläggsinformation: www.luontoon.fi/saaristomeri/www.utinaturen.fi/skargardshavet
Boskärin saari sijaitsee noin kymmenen kilometriä etelään Nauvon pääsaaresta. Satamaa, joka sijaitsee saaren keskiosassa olevan pienen lahden etelärannalla, lähestytään joko pohjoisesta tai idästä. Rantaan kiinnitytään ankkurilla.


Boskär kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon ja sen nähtävyyksiin kuuluu muun muassa Saaristomeren hienoimmat lehtoniityt ja luontopolku sekä saaren korkeimmalta kohtaa avautuva näköala

Leiriytyminen Boskäriin on kiellettyä. Boskärissä laiduntaa kesäisin karjaa, joten koirat on pidettävä ehdottomasti kytkettyinä


Boskär ligger cirka 10 kilometer söder om Nagu. Till hamnen, belägen i mitten av ön på södra stranden i en liten vik, närmar man sig från norr eller öster. Förtöjning med ankar.

Boskär hör till Skärgårdshavets nationalpark och till dess sevärdheter hör bland annat Skärgårdshavets vackraste lövängar och en naturstig samt en utsikt som öppnar sig från öns högsta punkt.

Det är förbjudet att slå läger på Boskär. På sommaren betar det boskap på ön, så hundar bör absolut vara i koppel.


v.21

Björkö

Koordinaatit/Koordinater N59° 54,5' E021° 40,80'
Satamanumero/Hamnnummer:806
Karttasarja/Kartserie: D
Merikartta/Sjökort: 715, 24
Syvyys/Djup: 1,6 - 10,0
Kiinnitys/Förtöjning: Ankkuri/Ankare
Avoin/Öppen: Etelä/Syd
Palvelut/Service: Tulentekopaikka, telttailualue, käymälä, opastaulu, luontopolku, septitankin tyhjennyspaikka/Eldplats, tältningsområde, torrtoalett, infotavla, naturstig, tömning av septitank

Björkö on saari Korppoon ulkosaaristossa. Sen eteläpuolella sijaitseva satama, Byviken on eteläisen Saaristomeren suosituin luonnonsatama, jonka mielikuvituksellinen historia vetää veneilijöitä puoleensa. Byvikenin sataman suu sijaitsee Björkön lounaispuolella. Satamasta löytyy hyviä ankkurointipaikkoja ja kallioilta löytyy kiinnityssilmukoita. Saaren keskeltä löytyy pinta-alaltaan 10,5 ha sisäjärvi Insjön, jonka syvyys on enimmillään 17 metriä. Koska järvi on niin syvä ja laskujoki on vain pieni puro, sen vesi vaihtuu hyvin hitaasti: Insjön vesi vaihtuu kerran 15 vuodessa, kun veden vaihtuvuuden keskiarvo Suomen järvissä on noin 2 vuotta. Björkön luonto on monipuolinen ja kaunis. Saaren geologia on hyvin monimuotoinen, ja sitä voi tutkia Björkön monipuolisella luontopolulla. Osa saaren maa-alueista kuuluu Saaristomeren kansallispuistoon ja Metsähallitus ylläpitää saarella erilaisia palveluita.

Björkö är en ö i Korpos yttre skärgård. Byviken, hamnen belägen på öns södra sida är södra Skärgårdshavets populäraste naturhamn, vars fantasifulla historia lockar besökare till sig. Byvikens hamn är öppen mot sydväst. I hamnen finns flera bra ankarplatser och på klipporna finns det förtöjningsöglor. Mitt på ön finns en insjö, vars djup som mest är 17 meter. Eftersom sjön är så djup, och frånrinningen från sjön är mycket liten, 1,5 liter/sekund, byts vattnet i sjön ut mycket långsamt: Vattnet i insjön byts ut en gång på 15 år, jämfört med att vattnet i sjöar i Finland i medeltal byts ut cirka en gång på två år. Björkös natur är mångfaldig och vacker. Öns geologi är mycket intressant, och man kan bekanta sig närmare med den längs Björkös mångsidiga naturstig. Naturstigens broschyr finns att få på Skärgårdshavets Naturum Blåmusslan och på www.utinaturen.fi. En del av Björkös landområden hör till Skärgårdshavets nationalpark och Forststyrelsen