I syfte att följa upp långtidsförändringar bland våra skärgårdsfågelstammar taxeras några skärgårdsområden i nationalparken årligen. Detta år fokuseras intresset på Trunsö södra skärgård i ett område med ca 60 små kobbar och skär, ca 15 kilometer öster om Jurmo. Området har även ingått i ett projekt där man genom intensiv minkjakt uppehåller minkfria områden i skärgården.
Vintern har varit sträng och isarna låg förhållandevis länge även i det yttersta havsbandet. Trots detta är häckningen i början av maj redan igång för de tidiga arterna såsom ejder, knölsvan, grågås och havstrut. För att inte glömma en av de faktiskt mesta skärgårdsfåglarna, sädesärlan. Den finns på nästan alla kobbar och skär och visar verkligen god anpassningsförmåga. Även strandskator, större strandpipare och skärpiplärkor har intagit sina revir medan småskrakar, svärtor och roskarlar ännu tycks vara på kommande. På de små kobbarna finns det en hel del flyttfåglar, såsom rödhakar, taltrastar, rödstjärtar och en och annan gärdsmyg. En flock på 65 skärsnäppor tar en tupplur på en av moränöarna som hör till Salpausselkä-åsen.
Vid ett tillfälle blir vi iakttagna av en nyfiken vikare som följer med oss bara ett tiotal meter från stranden. Men det skulle komma mera närkontakt med säl också. På ett av skären längst ute i havsbandet finner vi en gråsälskut, som hamnat mellan en spricka i berget och inte kommer upp. Den är dock i god kondition och räddningsuppdraget är krävande eftersom kuten inte riktigt godkänner vår välvilja. Den grymtar, morrar och försöker bitas, men till sist får vi den upp ur skrevan och efter en tid dirigerad ut till havet. Den uppenbart nöjda kuten vänder sig och flyter på rygg medan den plaskar med sina fenor för att om en stund dyka under ytan.
Den andra taxeringen äger rum i början av juni, och då vet vi mera om eventuella förändringar från tidigare år. Knölsvanar verkar det finnas mindre av än tidigare år, antagligen ett tecken på den stränga vintern som gått hårt åt övervintrande individer. Ejdern har minskat kraftigt hela 2000 –talet, vilket ser ut att fortsätta även i år. Däremot såg vi ovanligt många hälsingar, dvs. fjolårshannar, vilket indikerar på en bra ungproduktion ifjol. Så kanske ejderstammen börjar repa sig nästa år då fjolårsungarna blir könsmogna?
Mikael Nordström Specialplanerare, Forststyrelsen, Åbo
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti